LEKTION 31


BÖNENS WAJIBAT


Elva saker är Wajib vid böner:

  1. Nijat: avsikten med bönen måste vara att nalkas Gud;

  2. Takbirat-ul-Ihram: Allaho Akbar efter Nijat

  3. Kijam: att stå upprätt

  4. Roko

  5. Två Sajdahs

  6. Kira'at att läsa Sura "Al-Hamd" och ytterligare ett Sura, först i två Rakats och Tashbihat-e-Arba (Subhanallahe walhamdu Iillahe wa la ilaha Illallaho wallaho Akbar) eller Sura "Al-Hamd" i 3:e och 4:e Rakat;

  7. Zikr: att läsa upp Tasbi i Roko och Sajdah; detta förklaras senare;

  8. Tashahud
  9. Salaam
  10. Tartib: att be i den ordning som Sharia föreskriver;

  11. Muwalat: att be utan avbrott eller uppehåll.


ROKN OCH GHAIR ROKN

Av ovannämnda Wajib vid Namaz, är 5 Rokn; de andra är Ghair Rokn.

"Rokn" betyder sådana handlingar som gör ett Namaz ogiltigt om de utelämnas eller läggs till, även om detta sker oavsiktligt.

Dessa är

1. Nijat

2. Takbirat-ul-Ihram

3. Kijam vid tidpunkten för Takbirat-ul-Ihram och strax innan man går till Roko;

4. Roko; och

5. båda Sajdah tillsammans. Om något av dessa utelämnas eller läggs till, även om detta sker oavsiktligt, blir ett Namaz Batil (ogiltigt).

"Ghair Rokn" betyder de Wajib som gör ett Namaz ogiltigt om de avsiktligt utelämnas, eller läggs till. Men det ogiltiggör ej ett Namaz om de oavsiktligt utelämnas eller läggs till. Dessa är de återstående Wajib.

LEKTION 32


NIJAT, TAKBIRATUL-IHRAM OCH KIJAM

  1. NIJAT När en person skall inleda bönen måste hans/hennes avsikt vara Kurbatan Ilallah, d v s för att lyda Guds påbud. Således är tre saker Wajib i ett Nijat:

  2. (a) Bönens avsikt måste anges;
    (b) Den måste vara för Guds skull, ej till annat ändamål;
    (c) Avsikten måste förbli oförändrad fram till slutet.

    NOT: Man behöver inte uttala avsikten med ord. Det räcker om man uttala den med tankarna.

  3. TAKBIRAT-UL-IHRAM Uttrycket "Allaho Akbar" kallas Takbir. "Ihram" betyder "införandet av gränser". Således kallas Takbir efter Nijat "Takbirat-ul-Ihram", eftersom det inskränker människans handlingar; då får han inte förrätta något annat än bönen. Härvidlag finns 4 villkor:

  1. Det måste ske på föreskrivet sätt, d v s Allaho Akbar utan några tillägg eller ändringar och utan att det förs ihop med annat uttryck;

  2. Det måste vara på korrekt arabiska;

  3. Man måste vara i stående ställning när man läser upp det (ytterligare detaljer lämnas längre fram);

  4. Kroppen måste vara Tumaninat (stilla, ej i rörelse);

  5. Muwalat: Bokstäverna och orden måste läsas i följd och utan avbrott.

  1. KIJAM (upprättstående) Detta är Rokn medan man läser upp Takbirat-ul-Ihram eller innan man går till Roko. Och det är Wajib (dock ej Rokn) vid uppläsningen av ett Sura eller Tasbihat-e-Arba. Under Kijam är följande Wajib:

  1. En Musalli måste stå upprätt och vara vänd mot Kibla;

  2. Han måste stå stilla (Tumaninat);

  3. Han får ej luta sig mot något om han är i stånd att stå utan stöd.


Alternativ till Kijam

  1. Om en man inte kan stå upprätt utan stöd bör han (eller får) stå med stöd.

  2. Om en man inte kan stå, även med stöd, skall han sitta utan stöd.

  3. Om han inte kan sitta utan stöd, får han sitta med stöd.

  4. Om han inte kan sitta, även med stöd, skall han ligga på högersidan och vara vänd mot Kibla.

  5. Om han inte kan ligga på högersidan skall han ligga på vänstersidan och vara vänd mot Kibla.

  6. Om han inte kan ligga på vänstersidan han ligga på ryggen med fötterna riktade mot Kibla.

Vad gäller de tre sista alternativen bör han buga sig vid Roko och Sajdah. Bugandet vid Sajdah bör vara djupare än vid Roko. Om han inte kan buga sig, bör han förrätta Roko och Sajdah med sina ögonlock.

Om han kan stå under någon del av bönen, skall han stå under denna del. Detta gäller även vid alternativen.


Sunnat-skillnader mellan mannens och kvinnans Kijam:


En man skall stå med fötter isär (4-8 tum, d v s 10-20 cm). En kvinna skall stå med fötterna ihop.

Mannen skall sträcka sina händer nedåt och lägga dem på låren. Kvinnan skall hålla händerna på bröstet.

Såväl mannen som kvinnan skall rikta sin blick (under Kijam) mot Sajdah-platsen (Muhr).

LEKTION 33


ROKO

  1. ROKO (att falla på knän). Det är Wajib en gång i varje Rakat utom Salatul-Ajat som omfattar 5 Roko i varje i Rakat. Det finns 5 Wajib vid Roko:

  1. Att buga sig så lågt att handflatorna vilar på knäna;

  2. Att läsa upp Rokos Zikr sedan man rest sig till den föreskrivna ställningen. Rokos Zikr: Sub-hanallah (Ärad vare Allah) tre gånger eller Subhana Rabbijal Azeeme wabihamdehi (Min underbara Herre, den store, vare lovad och prisad) en gång;

  3. Under Zikrs uppläsning skall man stå så stilla som möjligt;

  4. Att resa sig efter Roko genom att först lyfta på huvudet;

  5. Tamaninat i Kijam efter Roko.


Sunnat vid Roko:

  1. Uppläsning av Takbir innan man knäfaller;

  2. Att hålla blicken riktad mellan fötterna under Roko;

  3. Uppläsning av Zikr 3, 5, 7 eller flera gånger;

  4. Uppläsning av Salawat efter Zikr;

  5. Uppläsning av Sameallho leman hamedah sedan man rest sig till upprätt ställning efter Roko.


Sunnat-skillnader mellan mannens och kvinnans Roko:

  1. En man skall hålla handflatorna på knäna; en kvinna skall hålla händerna på låren;

  2. En man skall hålla fingrarna utsträckta på knäna; en kvinna skall hålla fingrarna ihop;

  3. En man skall hålla armarna och armbågarna på avstånd från kroppen; en kvinna skall hålla dem tryckta mot kroppen;

  4. En man skall hålla benen sträckta bakåt; en kvinna skall inte hålla benen lika sträckta;

  5. En man måste hålla sin rygg i ett sådant vågrätt läge att en droppe vatten som faller på den inte rinner ner; en kvinna skall hålla sin rygg böjd.

LEKTION 34


SAJDAH (1)

  1. SAJDAH Varje Rakat omfattar två Sajdah; tillsammans utgör de ett Rokn. Sju saker är Wajib vid ett Sajdah:

  1. Den bedjande skall böja sig så lågt att hans panna och fötter ligger på samma nivå;

  2. Sju kroppsdelar måste vila på marken: Dessa är pannan, handflatorna, knäna och båda fötters tår;

  3. Vissa regler gäller för Sajdah-platsen:

  1. Den måste bestå av jord eller av

  2. Något som växer i jord, förutsatt att det inte är något som man äter eller gör kläder utav.

Således, är Sajdah inte tillåtet på tyg, frukter, ätbara grönsaker eller annat som inte kan rubriceras som "jord", t ex diamanter eller guld, eller som inte kan rubriceras som "vegetation", t ex aska eller kol.

Dessutom är ett Sajdah förbjudet på hud eller skinn, eftersom dessa underlag inte växer i jord. Inte heller får det förrättas på mattor av ull, bomull, jute eller siden, eftersom ull och siden inte växer i jord, och bomull och jute används till kläder.

Däremot är Sajdah tillåtet på papper.

Den mest betydelsefulla platsen för förrättandet av Sajdah är ett visst område i Karbala. Där kallas jorden "Khak-e-Shifa". Färdiga plattor som gjorts av denna jord finns att köpa och kallas "Muhr" eller "Turbat" eller "Sajdah-gah".

Muhr måste vara rent. Smutsiga plattor tillåtes ej vid bönen. Muhr-storleken får inte vara mindre än en tummbredd.

Bibi Fatima Zehra har gjort ett Tasbi från jord som tagits ifrån Hazrat Hamzas (AS) grav.

Tyvärr måste jag konstatera att i många moskéer innehåller endast ett fåtal Tasbi det rätta antalet kulor. Innan du använder ett Tasbi bör du räkna antalet kulor för att vara säker på att antalet är rätt.

Kulorna fördelas enligt följande: 33 runda kulor + en markör +32 runda kulor + en markör + 33 runda kulor.

Om du inte har tillgång till något av Sajdah tillåtet underlag eller om det är för varmt eller för kallt för att du skall trycka din panna mot marken, kan du utföra Sajdah på ett tyg. Om det inte finns något tyg kan du, som en sista utväg, förrätta Sajdah på handryggen. Detta alternativ är ovanligt, och en Namazi bör helst inte förrätta Sajdah på ett tyg eller handryggen. Ibland ser man att folk förrättar Sajdah på sina händer eller naglar, även under bönen i Masjid. Deras Namaz är tveklöst Batil. Se till att mattorna görs av fibrer som inte äts eller ingår i kläder. Då är det tillåtet att förrätta Sajdah på dem, särskilt om din panna vilar på en ofärgad del därav. Likaledes får du förrätta Sajdah på en sten (ej någon ädelsten).

Således får du förrätta Sajdah på äkta (men ej konstgjort) marmor. Betong och kalk framställs med brända stenar. Således kan ett betong- eller kalkat golv inte användas till Sajdah. Dessutom är Sajdah inte tillåtet på lergods sedan materialet bränts i eld.

  1. Att läsa upp Sajdahs Zikr, d v s Sub-ha-nal-lah (tre gånger) eller Sub-hana Rabbijal 'Aala wa Bihamdihi (Min underbara Herre, den store, vare lovad och prisad) en gång.

  2. Att stå